
Vetenskapliga symposium

Effekterna av genusrättvist språk
Anna Lindqvist, Emma Renström och Marie Gustafsson Sendén
Språk reflekterar hur vi uppfattar verkligheten men kan också påverka hur verkligheten uppfattas.
Detta gör språket till ett viktigt verktyg för att kommunicera inkludering och förändra normer.
I symposiet ger vi en översikt av vad genusrättvist språk är och vad forskningen på området kommit
fram till. Därefter följer två presentationer där vi undersökt genusrättvist och könskodat språk i en arbetsmarknadskontext. Vi visar till exempel vilka effekter svenskans könsneutrala pronomen hen kan få.


Anna Lindqvist, Emma Renström och Marie Gustafsson Sendén
har alla disputerat i psykologi vid Stockholms universitet. Sedan 2014
driver de forskningsprojekt (finansierade av VR, RJ och Forte) om vilka
effekter genusrättvist språk har på jämställdhet och föreställningar om könsidentiteter.

Evidence Based Assessment System
Anders Sjöberg
The current study first demonstrates how a new set of cognitive ability and personality tests were developed using both Classical Test Theory and Item Response Theory. Second, this study also explains how a new system (Assessment Engine) maximizes the predictive power of the developed test scores (e.g., job performance, dysfunctional leadership, organizational citizenship behavior) by using algorithms along with a transparent assessment process based on an international assessment standard (ISO10667).

Anders Sjöberg är docent i psykologi och hjälper organisationer att utveckla urvalsprocesser.
Psykologiska perspektiv och behandling av smärta
Ida Flink, Linnéa Engman, Magnus Edvinsson och Moa Karlsson
Underlivssmärta utan konstaterad medicinsk förklaring drabbar uppemot var femte kvinna i barnafödande ålder och omkring var tionde man. Det aktuella symposiet fokuserar på psykologiska processer vid underlivssmärta hos kvinnor och män, och aktuell forskning kring psykologisk
behandling av problemen.

Ida Flink är leg. psykolog och docent i psykologi. Ida forskar om psykologiska processer och behandling av smärta och leder flera aktuella projekt med fokus på underlivssmärta.

Linnéa Engman är leg. psykolog och doktorand i psykologi. Linnéas forskning handlar om kvinnors underlivssmärta, och effekten av KBT för gruppen.


Magnus Edvinsson och Moa Karlsson är PTP-psykologer som under senare delen av sin studietid varit aktiva i forskning kring mäns underlivssmärta.
Samtliga presentatörer har sin hemvist i Center for Health and Medical Psychology (CHAMP), Örebro universitet.
WordDiagnostics: ett AI-baserat beslutsstöd för psykisk ohälsa
Katarina Kjell
Idag används skattningsskalor för diagnosticering av psykisk ohälsa. Detta symposium visar hur beskrivande ord som analyseras med artificiell intelligence kan användas för diagnostisering.
I denna metod beskriver patienterna sin mentala hälsa fritt med ord. Metoden är ett komplement till traditionella skattningsskalor. Vår forskning visar att metoden möjligt att mäta, beskriva och differentiera mellan aspekter av psykisk ohälsa. Vi diskuterar metodens fördelar tillämpat som ett beslutsstöd i en klinisk kontext med fokus på både patient- och behandlarperspektivet. Beslutsstödet är resultatet av ett Vinnova-finansierat projekt som syftar till att utveckla digitala verktyg för att underlätta klinikerns arbete vid diagnosticering.

Katarina Kjell är legitimerad psykolog och doktorand vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet, där hon forskar om diagnostisering av ångest och depression. Katarina är en del av Sverker Sikströms forskargrupp som tillsammans med samarbetspartners inom Region Skåne och intresseorganisationerna Ångestförbundet och Riksförbundet Balans undersöker den kliniska nyttan av ett beslutsstöd för psykisk ohälsa.
Är det extra jobbigt att vara tonåring idag?
Malin Anniko,Elia Psouni och Elinor Schad
Det har kommit oroväckande rapporter om oro, stress och psykisk ohälsa bland tonåringar. Skol- och prestationsrelaterad stress utgör den mest vanliga stresskällan. I detta symposium diskuteras aktuell forskning kring ungdomars psykiska hälsa. Här belyser Malin Anniko oro över tid som en potentiell mekanism i utvecklingen av depressiva symptom och ångest hos högstadieelever. Elia Psouni berättar om hur elevernas uppfattningar av sina lärares kompetens påverkar deras prestationsmotivation och stressnivåer. Elinor Schad belyser ungdomars egna intressen för psykisk hälsa och ohälsa, och hur det yttrar sig. Vi diskuterar implikationer för såväl psykologens arbete som för valet av lämpliga förebyggande insatser och åtgärder.

Malin Anniko är leg. psykolog och fil dr. i psykologi. Malins främsta forskningsintressen ligger inom hälso- och utvecklingspsykologi med ett särskilt fokus kring prevention av ohälsa hos barn och unga. Hon undervisar på psykologprogrammet vid Örebro universitet.

Elia Psouni är leg. psykolog och docent i utvecklingspsykologi med särskild inriktning mot barns och ungdomars psykosociala utveckling och mentala hälsa. I sin forskning beaktar hon de ömsesidiga influenserna mellan barn/ungdomar och viktiga vuxna i barnens uppväxtmiljö. Elia undervisar på psykologprogrammet samt Internationella Mastersprogrammet vid Lunds universitet.

Elinor Schad är leg. psykolog, fil dr. i psykologi samt specialist i pedagogisk psykologi. Elinor är skolforskare samt elevhälsoexpert. Hon undervisar på psykologprogrammet vid Lunds universitet. Elinor är också 2e vice ordförande för Sveriges Psykologförbund.