
Torsdag

Keynote
Mental Imagery and Mental Health: Psychological treatment research and developing new methods
Emily Holmes

Emily Holmes är professor på Uppsala Universitet och forskar om psykisk ohälsa. Framför allt om hur framsteg inom grundforskning kan användas för att utveckla och förbättra psykologiska behandlingsmetoder. Hennes grupp har bland annat utvecklat metoder för att minska risken för så kallade flashbacks efter trauma.
Föreläsningen sker både på svenska och engelska.
Keynote
Coachande psykologi: ur ett internationellt perspektiv
Stephen Palmer
Föreläsningen fokuserar på utvecklingen av coachande psykologi som ett evidensbaserat område inom psykologi. Ur ett internationellt perspektiv och utifrån forskningsresultat visas på metoder som coachande psykologer använder inom sitt område. Stephen Palmer kommer att redogöra för olika slutsatser med hänsyn till de områden och utmaningar som den coachande psykologin globalt önskar ta itu med.

Stephen Palmer är ordförande för ”International Society for Coaching Psychology”; Professor of Practice, Wales Institute for Work Based Learning; biträdande professor i Coaching Psychology, Aalborg University; och chef för Coaching Psychology Unit, City, University of London. Han är även medredaktör för ”Handbook of Coaching Psychology”.
Föreläsningen sker på engelska.
Keynote
Ulrica von Thiele Schwarz

Ulrica von Thiele Schwarz är professor i psykologi och legitimerad psykolog med en bakgrund i företagshälsovården. Redan i början av sitt yrkesliv slogs hon av gapet mellan vad vi vet från forskning och vad vi gör i praktiken. Vad är det för poäng med all kunskapsgeneration om den ändå inte används i praktiken? Det har varit drivkraften bakom Ulricas forskning som bland annat handlar om hur man designar, implementerar och utvärderar förändringar och interventioner som sker på arbetsplatser. Hon har tillsammans med Henna Hasson skrivit boken ”Användbar Evidens - om följsamhet och anpassningar”, som handlar om användningen av evidensbaserade metoder i praktiken.
Sekter och miljöer som präglas av hög grad av kontroll
Håkan Järvå
Intresset för att hjälpa människor som råkat illa ut i miljöer som präglas av hög grad av kontroll, som i till exempel religiösa sekter och terapisekter, har generellt varit ganska svalt från samhällets sida. Det är först när de här grupperna börjar hota samhällets struktur och blir våldsamma som samhällets intresse väcks, vilket kan vara både på gott och ont. Media och politiskt aktiva har en tendens att fastna i ytliga och ur ett vårdperspektiv ovidkommande aspekter av fenomenet, vilket gjort att förståelsen hos allmänheten och även hos professionella inom vården tenderar att vara bristfällig och präglad av myter och missuppfattningar. Detta leder i sin tur ofta till att klienter från den här gruppen går miste om relevant vård och hjälp – vård och hjälp som i sig inte behöver vara annorlunda än den vård som normalt ges då det handlar om grundläggande mänskligt beteende och grundläggande mänskliga behov.
I föreläsningen kommer Håkan att gå igenom orsaker till att människor dras in i dessa grupper, vad som präglar miljöerna, likheterna och olikheterna mellan olika typer av grupper, vad man som behandlare behöver känna till och de vårdsökandes upplevelse av mötet med vården i Sverige.

Håkan Järvå är legitimerad psykolog med fokus på frågor som rör sekter och våldsbejakande extremism. Ingår i det av EU instiftade Radicalization Awareness Networks expertpool, arbetar på konsultbasis i olika projekt åt både ideella organisationer och myndigheter nationellt och internationellt.
Innovationer inom psykologi och teknologi
Erik Andersson
Både experimentell- och klinisk psykologi har gjort stora landvinningar det senaste decenniet. I denna föreläsning kommer Erik Andersson spåna kring labbforskning, klinisk psykologi och hur vi som psykologer på bästa möjliga sätt kan nå ut till fler individer med hjälp av teknologi.

Erik Andersson är legitimerad psykolog och medicine dr. vid Karolinska Institutet. Erik jobbar kliniskt på Wemind psykiatri.
Balans mellan evidens och professionell erfarenhet
Hans-Åke Scherp
Vad karaktäriserar förändringsprocesser och lärande som leder till handling? Professionellt agerande handlar inte om att tillämpa färdiga lösningar utan om problemlösning i specifika och unika situationer. Den egna kunskapsbildningens betydelse för vardagspraktiken och kvalitetsutveckling. Evidens respektive erfarenheter som underlag för egen och gemensam kompetens- och verksamhetsutveckling.

Hans-Åke Scherp är docent i pedagogik med inriktning mot verksamhetsutveckling och ledarskap. Han är leg psykolog och specialist i pedagogisk psykologi och har arbetat som skolutvecklingsforskare, rektor, skolpsykolog samt utbildningsledare i den statliga skolledarutbildningen. Han har även skrivit tre böcker om kvalitetsutveckling.
Flykt, exil och trauma: PTSD hos flyktingpatienter
Frida Johansson Metso
Föreläsningen fokuserar på två frågor: Hur reagerar vi på krig och hur stor roll spelar bemötandet i Sverige för om en person utvecklar posttraumatisk stress efter flykt? Fokus läggs vid hur vi särskiljer psykisk sjukdom från adekvata reaktioner, exempelvis när ett barn är kvar i det farliga hemlandet, och hur lägger vi upp en behandling för personer i en instabil livssituation, exempelvis med tillfälliga uppehållstillstånd.

Frida Johansson Metso är leg psykolog med fokus på traumareaktioner och PTSD på Transkulturellt Centrum, Stockholms läns kunskapscenter kring patienter med migrationsbakgrund. Hon arbetade tidigare kliniskt på Röda Korsets Center för torterade flyktingar och hennes bok ”När kriget är allt du minns” gavs ut 2018.
Implementering av CPS i skolan
Tuija Lehtinen, Jonas Olsson, Zandra Christiansen, Tasja Berg & Fouzi Benbouzid
Ross Greenes ”Collaborative and Proactive Solutions” (CPS) har implementerats i många olika sammanhang. Några av de mest omfattande implementeringssatsningarna i skolmiljö påbörjades 2014-2015 i tre svenska kommuner. Ansvariga i de tre kommunerna enades tidigt om vissa gemensamma grunddrag och har därefter samarbetat för att kvalitetssäkra och utveckla dessa. Men implementeringsarbetet har också skiljt sig åt på vissa sätt. I den här föreläsningen berättar några av de som drivit och samordnat arbetet om sina erfarenheter – om likheter och skillnader, om framgångar och misstag och lärdomar.

Tuija Lehtinen, Jonas Olsson, Zandra Christiansen och Tasja Bergh är alla leg psykolog och certifierade av Ross Greene. Fouzi Benbouzid är rektorsutbildad och certifierad av Ross Greene.
PAX i skolan - ett främjande arbete i skolan
Gustav Nilsson
Trygghet och studiero är en utmaning att uppnå för många lärare, samtidigt som det är en viktig skyddsfaktor för elevernas och lärarnas psykiska välmående. Att arbeta preventivt och främjande i skolan är viktigt för att hantera flera olika utmaningar som samhället står inför - psykisk ohälsa, missbruk och utanförskap.
PAX i skolan är en välbeforskad metod med ursprung i USA, men har anpassats för flera olika länder. Under denna föreläsning får du ta del av erfarenheter av kulturanpassning och implementering av en evidensbaserad metod.

Gustav Nilsson är leg. psykolog, författare och verksamhetsansvarig för PAX i Skolan. Han har erfarenhet av kliniskt arbete, organisationsutveckling, handledning, metodutveckling och implementering.
Evidensbaserad praktik relaterat till HBTQI
Matilda Wurm
Att arbeta inkluderande med frågor som rör sexualitet och kön har blivit alltmer självklart. Ändå är det inte givet att HBTQ-personer förväntar sig eller får ett gott bemötande inom vården. När generell kunskap saknas, och/eller är ojämn, får individuella behandlarfaktorer ett stort inflytande. Föreläsningen argumenterar för att gott bemötande är direkt kopplat till evidensbaserad praktik och etik. Den lyfter också att HBTQI-kompetens inte bara handlar om bemötandefrågor utan även bör inkludera professionsfrågor och belysa vetenskapliga och samhälleliga utmaningar.

Matilda Wurm är Fil. Dr. och universitetslektor inom psykologi vid Örebros universitet. Matilda är också medredaktör och medförfattare för boken HBTQ+: psykologiska perspektiv och bemötande.
Modeller och metoder för att utveckla teamarbete
Annika Lantz
Att utveckla teamarbete som chef, konsult eller teammedlem underlättas av kunskap om de komplexa sambanden mellan teamets förutsättningar, samspel och dess effektivitet och kunskap om interventioner. Att team koordinerar sitt arbete på ett smidigt sätt, anpassar och förändrar sitt arbetssätt för att möta nya krav och förändringar är centralt, och på marknaden finns flera modeller, och en uppsjö av metoder och verktyg som används för att förbättra teamarbetet. Men vilket empiriskt stöd finns för att modellerna och interventionerna fungerar? Under föredraget presenteras en modell för att analysera orsakerna till problem i teamarbete. Vad vet vi om orsakerna och vad vet vi om vilka interventioner som faktiskt förbättrar teamarbetet och ökar teamets prestation?

Annika Lantz är professor i psykologi, särskilt arbets- och organisationspsykologi, leg psykolog och leg psykoterapeut och verksam vid Stockholms Universitet.
Psykologen som ledare
Sara Henrysson Eidvall
Psykologutbildningen ger en bra grund för ledarskap. Psykologrollen innebär också olika former av ledarroller, allt från formellt chefskap till att leda samtalsgrupper och projekt. Bland blivande psykologer är dock inte ledarskap något självklart, som det kanske kan vara för andra professioner. Föreläsningen handlar om vad ledarskap är, hur psykologutbildningen också kan vara en träning i ledarskap samt alla de möjligheter till ledarskap som psykologrollen innebär. Målet är att inspirera fler psykologer att se ledarskap som en naturlig del i yrkesrollen.

Sara Henrysson Eidvall är leg psykolog, specialist i arbets- och organisationspsykologi och med många års erfarenhet av undervisning, konsultation och handledning om ledarskap och ledarutveckling. Hon undervisar också i ledarskap på psykologprogrammet vid SU.
Foto: David Brohede
Psykologisk behandling via internet
Brjánn Ljótsson
Psykologisk behandling är effektiv för många psykiatriska och kroppsliga tillstånd. Trots detta är det svårt att få tillgång till behandling för många av dem som skulle vara hjälpta av den. Internet kan vara ett sätt att lösa tillgänglighetsproblemet eftersom det kräver färre personalresurser och eliminerar behovet av att resor till en mottagning för att träffa psykolog. Under de senaste 20 åren har mer än hundra randomiserade kontrollerade studier av internetbaserad psykologisk behandling genomförts för många olika diagnoser. Föreläsningen går igenom hur internetbehandling fungerar med praktiska exempel i verkligheten. För- och nackdelar med formatet diskuterats och även vilka patienter internetbehandling kan passa för och vilka det är mindre lämpligt för. En översikt ges också av evidensläget för internetbehandling.

Brjánn Ljótsson är leg. psykolog, med.dr och verksam vid Karolinska Institutet
Introduktion till textanalys
Sara Henrysson Eidvall och Anders Sjöberg
Den senaste teknikutvecklingen har gjort det möjligt att lagra och bearbeta stora mängder data, både strukturerad data (tex psykologisk test) och ostrukturerad data (t ex språk). Som en ytterligare informationskälla i psykologiska bedömningar har textdata alltmer använts av psykologer i försök att förstå människor. Detta seminarium ger en översiktlig (icke teknisk) beskrivning av hur arbets- och organisationspsykologer kan arbeta med textanalys för att utvärdera ledarutveckling.

Sara Henrysson Eidvall är leg psykolog, specialist i arbets- och organisationspsykologi och med många års erfarenhet av undervisning, konsultation och handledning om ledarskap och ledarutveckling. Hon undervisar också i ledarskap på psykologprogrammet vid SU.
Foto: David Brohede

Anders Sjöberg är docent i psykologi och hjälper organisationer att utveckla urvalsprocesser.
En uppgörelse med pedanternas världsherravälde
Jonna Bornemark
Vi lever i en tid av siffror och statistik med en övertro på att alla problem går att lösa genom att spalta upp, mäta och kvantifiera. När vårt förnuft bara handlar om att räkna blir såväl våra liv som samhället i stort alltmer omänskligt. Allt och alla blir siffror och det finns inget utrymme för omdöme eller eftertanke. Jonna Bornemarks uppmaningar att bjuda mikromotstånd mot förpappringen av mellanmänskliga yrken har fått stort gehör över hela landet och hennes bok Det omätbaras renässans (Volante) diskuteras flitigt.

Jonna Bornemark är filosof vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola. Sensommaren 2018 kom hennes nya uppmärksammade bok Det omätbaras renässans – en uppgörelse med pedanternas världsherravälde. Jonna Bornemark medverkar regelbundet i Sveriges radios Filosofiska rummet och 2017 var hon värd för Sommar i P1.
Foto: Robert Blombäck
Destruktivt ledarskap
Maria Fors Brandebo
Ledarskapsforskningen har de senaste decennierna dominerats av antaganden om att ledarskap är entydigt med att ”göra rätt saker”. Men ingen är immun mot att göra fel. Senare års forskning har visat att ”dåligt är starkare än bra”. Detta gäller för en rad olika livsområden och även för ledarskap. En ledare som har många goda kvalitéer kan därmed uppfattas som destruktiv trots att det endast är några få kvalitéer som är negativa. Under denna föreläsning pratar vi om vad destruktivt ledarskap är och vad det kan få för konsekvenser. Vi berör svårigheten med att prata om de mörka sidorna av ledarskap men varför det är en nödvändighet att göra det. Och varför det är sannolikt att de flesta ledare utövar destruktivt ledarskap.

Maria Fors Brandebo är fil.dr i psykologi och arbetar som forskare vid Försvarshögskolans Ledarskapscentrum. Maria forskar kring ledarskap, rekrytering och urval. Hon har ett särskilt fokus på arbetstillfredsställelse, destruktivt ledarskap och tillit. Förutom forskning är Maria även involverad i att ta fram och utveckla Försvarshögskolans ledarskapsutbildningar och utbildar, undervisar och föreläser för både civila och militära chefer inom bland annat tillit, destruktivt ledarskap, indirekt ledarskap och utvecklande ledarskap.
Algoritmer och förutsägelse av beteende på arbetsplatsen
Sofia Sjöberg och Anders Sjöberg
Forskningen om hur urvalsbeslut på bästa sätt kan bidra till både individens välmående och organisationers måluppfyllelse är tydlig och omfattande. Det analytiska, algoritmbaserade tillvägagångssättet är till exempel överlägset det intuitiva för att göra personbedömningar i urvalssammanhang. Tydligt och omfattande är också motståndet mot att använda algoritmer. Expertutlåtanden, intuition och magkänsla utgör istället oftast underlag för urvalsbeslut. Denna föreläsning fokuserar på hur diskussionen om "clinical vs statistical judgement” förts bland forskare och praktiker de senaste 50 åren. Dessutom presenteras ett nytt sätt att administrera och tolka psykologiska test på.

Sofia Sjöberg, doktor i psykologi, har lång erfarenhet av utveckling av psykologiska test där fokus varit på konstruktion och kulturell anpassning.

Anders Sjöberg är docent i psykologi och hjälper organisationer att utveckla urvalsprocesser.
Att utforska dynamik i sociala system
Magnus Larsson
På detta seminarium presenteras den system-psykodynamiska traditionen (Tavistocktraditionen), som intresserar sig för medveten och omedveten dynamik i sociala system. Det främsta sättet att lära sig mer om denna dynamik och hur den spelar roll för organisationers fungerande, är genom egen erfarenhet. Detta erbjuder en form av kunskap som är helt central för att både orientera sig i en organisatorisk kontext. Samtidigt ställs det erfarenhetsbaserade lärandet inför allt större utmaningar av populära diskurser om evidensbasering och liknande.

Magnus Larsson är legitimerad psykolog och docent i psykologi. Han arbetar som lektor i organisationsutveckling på Copenhagen Business School i Danmark, och är styrelseordförande i AGSLO, den svenska organisation som anordnar grupprelationskonferenser i Tavistocktraditionen.
Barnets rätt till delaktighet i vård och omsorg
Charlotte Uggla och Ann-Charlotte Smedler
Alla åtgärder som rör barn inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska sätta barnets bästa i främsta rummet. Denna princip genomsyrar gällande lagstiftning och förstärks i och med att Barnkonventionen blir svensk lag nästa år. En annan viktig princip är att barnet har rätt till delaktighet. En första nivå av delaktighet är barnets rätt till information, som är en förutsättning för den andra nivån, barnets rätt att komma till tals och bli lyssnat på. Den tredje nivån innebär att barnets åsikter också tillmäts betydelse, det vill säga att barnet har rätt till inflytande och självbestämmande. Men vilken nivå av delaktighet som är bäst för barnet beror på barnets ålder och mognad, situationen och vad beslutet kan få för konsekvenser. Vi diskuterar några etiska dilemman utifrån utvecklingspsykologisk kunskap och gällande regelverk.

Charlotte Uggla är leg psykolog med mångårig erfarenhet från förskola och skola samt Socialstyrelsen, där hon fram till sin pension arbetade med barnfrågor. Charlotte var ordförande i Etikrådet 1998-2006, och medverkar regelbundet i specialistutbildningens introduktionskurs.

Ann-Charlotte Smedler är leg psykolog och professor emerita vid Stockholms universitet, där hon undervisat på bl a Psykologprogrammet. Hon har forskat kring psykisk utveckling hos olika riskgrupper av barn och är anlitad som expert kring barns psykiska hälsa och i etikfrågor.
Foto: Peter Örn
Lågaffektivt förhållningssätt
Bo Hejlskov Elvén
Lågaffektivt bemötande är metod för hantering av beteendeproblem. Metoden ingår i ett större förhållningssätt vi kan kalla autonomistödjande pedagogik. Föreläsningen utgår ifrån hur vi tänker kring beteendeproblem, medvetet eller omedvetet, och hur det påverkar psykologens roll i handledning och vägledning i skola, psykiatri, hvb, lss och till föräldrar.

Bo Hejlskov Elvén är leg psykolog, cand. psych. från Köpenhamns Universitet, föreläsare, författare och handledare. Bo är dessutom doktorand vid HELS, Birmingham City University.
Framtidens testning – möjligheter att använda tekniken för att göra kliniska test mer precisa, adaptiva och effektiva
Emma Sjöström
Modern teknik öppnar upp för helt nya möjligheter i klinisk psykologisk testning. Många kliniker och mottagningar har under de senaste åren gått över till fler digitala lösningar som ger tidseffektivare testningar med ökad reliabilitet och minskad risk för mänskliga felberäkningar. Innovativa tekniska lösningar gör det möjligt att skapa test som mäter kognitiva förmågor och psykologiska egenskaper på helt nya sätt. Test kan göras betydligt mer adaptiva så att de bättre mäter den specifika individens förmågor och fysiska företeelser. I den här workshopen får du följa med in i framtidens kliniska testning. Vi diskuterar möjligheter, visioner och utmaningar i digitaliseringen av test. Workshopen kommer också innehålla interaktiva moment.

Emma Sjöström är legitimerad psykolog med bakgrund inom primärvård och habilitering. Hon jobbar som produktspecialist på Pearson Assessment och hjälper andra psykologer i deras användning av kliniska psykologiska test.
Psykologihistoriska vingslag och röster om det förflutna
Gunn Johansson och Lars Ahlin, Psykologihistoriska Sällskapet
Historien om svensk psykologisk forskning. Filmade föredrag med Ingemar Nilsson, Yvonne Wearn, Henry Montgomery, Peter Juslin med flera presenteras av Psykologihistoriska Sällskapet.