Fredag

Keynote

Deniz S. Ones

Deniz S. Ones är professor i arbets- och organisationspsykologi vid University of Minnesota. Hennes forskning fokuserar på urval, yrkesval och mätning av personlighet, integritet och kognitiv förmåga. I sitt tillämpade arbete fokuserar hon på att hjälpa organisationer att designa och genomföra giltiga och rättvisa personal- och urvalssystem.

Föreläsningen sker på engelska.

Keynote

Om funktionell dumhet - dess fördelar och nackdelar

Mats Alvesson

Det tycks vara vanligt och vanligare att människor i arbetslivet är anpassningsbara och försiktiga. Man tänker sällan fritt och självständigt utan rör sig innanför boxen: yrkesstandards, befattningsbeskrivningar, att följa regelverk (även då de är kontraproduktiva) och göra som alla andra, säga sådant som låter bra och undgå att riskera sig stöta sig med folk blir riktmärken. Detta underlättar gnidningsfri tillvaro - man behöver ej tänka efter och man kommer överens med andra. Samtidigt består arbetslivet till stor del av meningslösa mötesritualer, mycket jobb med planer, policies och rutiner som ofta inte leder någon vart. Pseudo-arbete är vanligt och slukar mycket resurser. Användande av floskler är populärt och motverkar probleminsikt.  Ofta blir jobbet en fråga om att göra saker på föreskrivna sätt snarare än att på allvar bidra till en välfungerande verksamhet med bra resultat. Föreläsningen belyser detta och pekar på sätt på vilka alltför mycket av funktionell dumhet kan motverkas och mer av kritisk tänkande och reflektion kan prägla yrkesgrupper och organisationer.

Mats Alvesson är fil dr i psykologi och professor med inriktning på ledarskaps-, organisations- och dumhetsforskning vid Lunds Universitet. Han har också skrivit mycket om kvalitativ metod. Han har bl a publicerat Tomhetens triumf (Atlas), Dumhetsparadoxen (Fri Tanke), Tolkning och reflektion (Studentlitteratur, m K Sköldberg) och Reflexivt ledarskap (Studentlitteratur, m M Blom & S Sveningsson) . Han är en av Sveriges mest internationellt citerade beteende- och samhällsvetare.

Digital psykologi

Jesper Enander

Psykisk ohälsa är en av vår tids stora folkhälsoutmaningar, samtidigt kan det vara svårt att få träffa en psykolog. Tillgången till rätt vård är beroende på var du bor, eller om du har möjlighet att betala privat. Vården är därmed långt ifrån jämställd. Föreläsningen handlar om vilka framgångsfaktorerna är för att på ett lyckat sätt kunna digitalisera psykologi med målet att göra bedömning och behandling tillgängligt för hela Sveriges befolkning.

Jesper Enander är medicine doktor, forskare vid Karolinska Institutet och chefspsykolog på KRY.

Foto: Magnus Länje

Global hälsa och transkulturell psykiatri

Nora Choque Olsson

God hälsa och välbefinnande är en av WHO:s målsättningar till år 2030, men hur definieras psykisk ohälsa i andra länder? Hur ser det ut beträffande stigmatisering av psykiska problem? Hur uttrycker sig psykisk ohälsa bland personer med annan kulturell bakgrund? Hur påverkar faktorer som migration i en globaliserad värld? Dessa är exempel på frågor som kommer att belysas.

Nora Choque Olsson är leg psykolog, PhD, specialist i klinisk psykologi och leg psykoterapeut. Hon har flerårig erfarenhet av att arbeta med frågor kring global mental hälsa och transkulturell psykiatri. Nora kommer att prata om aktuell forskning och kliniska erfarenheter inom området. Hon är medlem i Psykologer Utan Gränser och kommer att berätta dess internationella arbeten.

Kränkande särbehandling och mobbning på jobbet:
För- och nackdelar med Faktaundersökning

Stefan Blomberg

Hur utreder vi kränkande särbehandling och mobbning på arbetsplatsen? Stefan Blomberg presenterar metoden Faktaundersökning som är en norsk/engelsk metod, och som sedan några år har börjat användas i Sverige. Vilka styrkor, svagheter och risker finns med metoden? Vad krävs för att kunna använda metoden? 

Stefan Blomberg är psykolog, forskare, föreläsare och författare vid Arbets- och miljömedicin i Linköping.

Foto: Rikard Knutsson

Flexteamsutveckling med implementeringsstöd

Gunnel Hentilä

Runt om i landet söks inkluderande lösningar för elever inom autism. Varbergs kommun arrangerar flexteam i de kommunala grundskolorna. Gunnel Hentilä beskriver i denna föreläsning hur hon i sin tjänst som övergripande psykolog och flexteamsutvecklare framgångsrikt kunnat stödja implementeringsprocessen med utgångspunkt i Socialstyrelsens material ”Om implementering”. Utvecklingsarbetet har evidens i praktiken som förhållningssätt. Genom engagemang från hela styrkedjan har förutsättningar för likvärdigt värdegrundsarbete, metodutveckling och kollegialt lärande i kommunen blivit möjligt.

Gunnel Hentilä är leg psykolog som specialiserar sig mot pedagogisk psykologi, flerårig erfarenhet som skolpsykolog, flexteamsutvecklare och nu verksamhetsutvecklare tillgängliga lärmiljöer.

Psykologiska mekanismer bakom hjälpbeslut?

Arvid Erlandsson

Givande till välgörenhet, volontärarbete, bloddonationer och miljövänliga val är exempel på olika typer av hjälpbeteenden. Hjälpande undersöks ofta från antingen ett individperspektiv (Vem hjälper mer?) eller från ett situationsperspektiv (När hjälper vi mer?). En central fråga för forskare inom psykologi är dock att förstå psykologin bakom beslut att hjälpa och beslut att inte hjälpa (Varför hjälper vi mer?). I denna föreläsning presenterar jag både min egen och andras forskning om olika psykologiska mekanismer (medvetna känslor, tankar och trosföreställningar) som kan öka eller minska sannolikheten att vi hjälper andra, samt en egen ”hjälpmotivstaxonomi”.

Arvid Erlandsson disputerade vid Lunds Universitet 2015 och har sedan dess jobbat som postdoktor vid JEDI-Lab vid Linköpings Universitet. Hans forskningsområden är moraliskt beslutsfattande och framförallt hjälpandets psykologi År 2017 erhöll han Nationalkommitténs pris till yngre forskare i Psykologi.

Känslor som kraft eller hinder

Hanna Sahlin och Elizabeth Malmquist

Känslor är ständigt närvarande i våra liv – ibland behagliga och efterlängtade, ibland neutrala och ibland oönskade och smärtsamma. Känslor ger oss viktig information om oss själva och andra, men trots det så trycker vi människor ofta bort det vi känner, särskilt om känslorna är smärtsamma.

 

Denna föreläsning fokuserar på hur vi kan bli bättre på att identifiera, reglera och hantera våra vardagliga känslor. Strategier, svårigheter och färdigheter illustreras genom rollspel och psykoedukation.

Hanna Sahlin 
Foto: Carola Björk

Hanna Sahlin är psykolog och filosofie doktor, Elizabeth Malmquist är psykolog och handledare. Båda har varit centralgestalter i att utbilda och sprida dialektisk beteendeterapi. I höstas gav de ut boken Känslor som kraft eller hinder: En handbok i känsloreglering (Natur & Kultur, 2018). 

Elizabeth Malmquist 
Foto: Anna von Brömssen

Varför gnäller vi och vad kan vi göra åt det?

Liria Ortiz

Vi har alla träffat gnällspiken som klagar på allt från vädret, till chefen, till priset på bananer i ett och samma andetag. Hur kan du bemöta en person eller grupp som gnäller? Börja med att lyssna på budskapet, bekräfta och samarbeta kring lösningar.  
               

Eller… är det kanske du själv som står för gnällandet? Lite gnäll är ok samtidigt som du skulle känna dig lite nöjdare om du får veta varför du gnäller, vad vill du uppnå när du gör det och vad kan du göra istället.
 

Har du eller någon i din arbetsgrupp fastnat i gnällfällan? Vill du lära dig strategier för att tackla gnället?

Psykolog, vinnare av Stora Psykologpriset 2017, författare och youtubern Liria Ortiz föreläser om detta ämnet. Hon blandar allvar och humor. Hennes böcker hittar du på Bokus och Adlibris. 

Teamutveckling i teori och praktik

Maria Åkerlund

Den största omställning arbetslivet för närvarande genomgår är övergången från individuellt arbete till teamarbete. Organisationer blir allt mer beroende av väl fungerande samarbeten mellan grupper av människor med gemensamma mål som gör dem ömsesidigt beroende. Team utgör därmed också allt fler människors arbetsmiljö och påverkar deras välbefinnande och utveckling. Föreläsningen handlar om vad forskning och teori säger om hur team utvecklas och beskriver praktiska tekniker och metoder för att påverka denna utveckling.

Maria Åkerlund är leg. psykolog och har arbetat som konsult inom det arbetspsykologiska fältet i närmare 30 år, med ledarutveckling, teamutveckling samt utbildningar och metodutveckling inom dessa områden.

Att arbeta med tolk

Minna Forsell

I ett mångspråkigt samhälle ökar anledningarna att på ett bra sätt kunna använda tolk i arbetet. För psykologer i en transkulturell samtid är det numera en väsentlig kompetens att behärska det tolkade samtalets möjligheter, men det är ofta ingen självklarhet hur man gör detta. Föreläsningen fokuserar på de utmaningar som tolkade samtal innebär liksom hantering av dem, på viktiga principer för att uppnå bra tolkade möten, samt tips på hur tolk kan användas effektivt och ändamålsenligt vid psykologisk behandling.

Minna Forsell är leg psykolog, författare till boken “Att arbeta med tolk” och under våren 2019 aktuell med en ny bok om transkulturella utmaningar inom äldreomsorgen.

Konsten att ändra sig

Åsa Wikforss

Varför är det så svårt att ändra sig? I ett alltmer splittrat och opålitligt informationssamhälle är vi ständigt utsatta för desinformation av olika slag – fejkade nyheter, vetenskapliga myter och propaganda.  Faktagranskarna ligger alltid ett steg efter. Ett stort problem är att när vi väl tagit till oss det falska är det ofta för sent: desinformationen fastnar. I föreläsningen diskuteras varför det är så svårt att ändra sig, utifrån både ett filosofiskt och ett psykologiskt perspektiv.

Åsa Wikforss är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. Hon är författare till boken 'Alternativa fakta. Om kunskapen och dess fiender' (Fri Tanke 2017) och deltar ofta i radio och TV. Hon var sommarpratare i Sveriges Radio P1 2018.

Foto: C Sturmark

Lukten av fördom

Torun Lindholm och Jonas Olofsson

Äckel är en universell emotion och antas ha utvecklats för att skydda kroppen från potentiellt skadliga ämnen, och spelar en central roll i vårt beteendebaserade immunsystem. Äckel har också betydelse för vårt sociala beteende, och ingår som en komponent i negativa attityder till utgrupper, i synnerhet för extrema attityder som avhumanisering och stigmatisering. Forskning har under senare tid visat att individuella skillnader i hur lätt man äcklas är kopplat till social konservatism och främlingsfientliga attityder. Kroppslukter hör till de stimuli som mest kraftfullt aktiverar äckel, och både människor och andra däggdjur använder kroppslukter för att reglera socialt beteende. I föreliggande projekt har vi utvecklat ett nytt instrument för att mäta känslighet för äckel baserat på kroppslukt (the body odor disgust scale, BODS), och undersökt dess betydelse för sociala attityder och beteenden.

Torun Lindholm är professor i psykologi och stf prefekt vid Stockholms universitet.

Jonas Olofsson är Pro Futura Scientia Fellow vid SCAS, och docent samt lektor i psykologi vid Stockholms universitet.

Foto: Erik Thor

Katastrofer sker: Belastningar - Psykologiskt stöd

Charlotte Therup Svedenlöf och Petra Adebäck

Efter en allvarlig händelse är det den drabbades individuella behov som styr det psykologiska arbetet. Vad drabbade behöver utgår från hur individen påverkats av, reagerat på och hanterat de påfrestningar som händelsen orsakat. Reaktioner, riskbedömningar, psykologiskt stöd och lämplig krisorganisation belyses samt erfarenheter från den psykologiska insatsen efter attentatet på Drottninggatan.

Charlotte Therup Svedenlöf  är chef för Regionalt kunskapscentrum Kris- & katastrofpsykologi i Stockholms läns landsting och är leg. psykolog, leg. psykoterapeut samt doktorand. 

Petra Adebäck arbetar på samma enhet och är leg. psykolog, leg. psykoterapeut, specialist i klinisk psykolgi samt doktorand.

Gruppintervention för ensamkommande flyktingbarn

Anna Sarkadi

Teaching Recovery Techniques är en manualbaserad intervention som bygger på traumafokuserad kognitiv beteendeterapi. Programmet har prövats i ett pilotförsök i Sverige med goda resultat och har därefter spridits genom BRIS till ett antal kommuner och flyktingmottagningar. Under föreläsningen kommer Anna Sarkadi att berätta om själva programmet samt de kvantitativa och kvalitativa resultaten hittills. Hon kommer också att presentera den nya randomiserade studien av programmet där rekrytering pågår för närvarande och där både ensamkommande och barn i familjer kommer att inkluderas.

Anna Sarkadi är specialistläkare och professor i socialmedicin. Hennes forskargrupp, Child Health and Parenting (CHAP) vid Uppsala universitet fokuserar på evidensbaserade metoder på BVC, förskola, skola och socialtjänst för att förbättra barns och föräldrars psykiska hälsa.

Minnemera – digitalt verktyg för kognitiv testning

Sara Wallén

Det finns idag ett välkänt  problem med diagnosticering och utredning av demenssjukdomar etc: metoderna är resurskrävande vilket gör att patienter får vänta länge på utredning och vård, något som är frustrerande för både patienten och ansvarig läkare. Detta blev startskottet för Minnemera – ett digitalt verktyg för kognitiv testning. Minnemera används i dag på vårdcentraler runtom i Sverige där de tidigt i vårdflödet kan erbjuda kognitiva tester för patienter med misstänkt demens, utbrändhet, depression och skallskador. Appen standardiserar testflödet och frigör tid och effektiviserar arbetet då arbetsterapeuter, psykologer och läkare inte behöver testleda och analysera resultatet utan får det färdigt och fler patienter kan få den vård de är i behov av. 

Sara Wallén går sista terminen på Psykologprogrammet på Stockholms Universitet. Hon har en bakgrund som social entreprenör och har drivit en rad sociala påverkansprojekt. Sara tilldelades 2018 Sveriges Psykologförbunds Lilla Psykologipris för sitt arbete med Minnemera. 

Reproducerbarhet i experimentell psykologi

Gustav Nilsonne

Flera initiativ inom den psykologiska vetenskapen har systematiskt undersökt reproducerbarheten hos experimentella fynd. Reproducibility Project: Psychology (2015) undersökte 100 rapporterade resultat och fann att ungefär en tredjedel framgångsrikt kunde bekräftas. Genom simuleringar har vi visat att detta resultat är närmast förenligt med att en hög andel av negativa resultat aldrig publiceras. Föreläsningen kommer att diskutera implikationer av dessa resultat och åtgärder som kan förbättra vetenskapens reproducerbarhet.

Gustav Nilsonne är forskare vid Karolinska Institutet och Stockholms Universitet, och arbetar huvudsakligen inom neurovetenskap och metavetenskap. Forskningen inom metavetenskap handlar bland annat om reproducerbarhet, transparens och risker för snedvridningar.

Personlighetsdiagnostik för 2020-talet

Erik Hammarström, Andrea Rovira Torres, Cecilia Kallenberg och Malin Holm

Klassiska personlighetstest som kräver att en uppgift utförs är utformade för att ge information om personligheten i handling. Med uppdaterade, evidensbaserade system för utvärdering kan de idag behöva en förnyad presentation. En av de viktigaste kliniska tillämpningarna för Rorschach rör tankestörning och psykos. Två fall presenteras med frågeställning om schizofren utveckling. Warteggs teckningstest syftar till att vara enkelt och lämpar sig för patienter med låg affekttolerans. En patient under LVM-tvångsvård presenteras, med bla diagnosen EPIS och återkommande vårdsammanbrott, där Wartegg bidrar både klargörande och terapeutiskt.

Erik Hammarström är leg psykolog/psykoterapeut och doktorand inom Psykiatrin och vid Universitetssjukvårdens forskningscentrum i Örebro.

Andrea Rovira Torres är leg psykolog inom missbruksvården på SIS LVM-hem Lunden i Lund.

Bild saknas

Cecilia Kallenberg är leg psykolog/psykoterapeut och undervisar och handleder i Rorschachmetoden.

Malin Holm är leg psykolog, ordförande i Föreningen för psykologisk personlighetsbedömning och undervisar i Rorschach respektive Wartegg sedan mer än tio år.

I gapet mellan produktions- och kvalitetskrav

Kristina Taylor

Många psykologer i Sverige idag upplever att de inre och yttre kraven på produktion respektive kvalitet inte är förenliga, en upplevelse som ofta innebär etiska skavsår och en hög grad av stress. För att tryggare kunna navigera i en sådan tillvaro krävs det att vi vässar förmågan att tillämpa våra yrkesetiska principer även när det gäller organisatoriska utmaningar, och att vi hittar en balans mellan det personliga yrkesetiska ansvaret hos de enskilda professionella, och ansvar som ligger på andra nivåer i systemen. Seminariet handlar om hur vi kan använda etisk reflektion och argumentation för att förstå och påverka strukturer och förhålla oss till vår arbetssituation. 

 

Valet att ägna så mycket tid åt yrkesetiska frågeställningar kommer ur en övertygelse om att förmågan att stanna kvar i en oviss position och reflektera över olika handlingsalternativ, utan att alltför snabbt tänka i kategorier som "rätt" och "fel", är absolut central för en psykolog. I etikrådet vill Kristina tillsammans med sina rådskollegor bidra till en friare, möjliggörande syn på etik, och utveckla vårt sätt att inom psykologprofessionen tänka, göra och träna på etisk reflektion och aktion.

Kristina Taylor fördelar sin arbetstid mellan olika uppdrag, just nu som skolpsykolog, handledare (främst inom skola/elevhälsa), samt olika utbildningsinsatser, till exempel på specialistutbildningens obligatoriska Introduktionskurs som föreläsare och examinator. Utöver sin psykologpraktik är hon sedan 2009 aktiv som förtroendevald i Sveriges Psykologförbunds etikråd, och innehar sedan 2013 ordförandeposten. 

Mobilanvändande, sociala medier och psykisk (o)hälsa

Siri Helle

I dag använder 9 av 10 svenskar en smartphone, ofta flera timmar per dag. I media duggar larmrapporterna tätt om hur den digitala tekniken påverkar oss, både socialt och psykiskt. I sin fackbok Smartare än din telefon har Siri Helle gått igenom det aktuella forskningsläget om skärmarnas effekter. Hon har intervjuat såväl psykologer som forskare om hur skärmarna påverkar oss kognitivt, i relationer och i arbetslivet, och vad man kan göra själv för att få en sund relation till tekniken.

Siri Helle är PTP-psykolog, författare och föreläsare samt mottagare av Lilla Psykologpriset 2017. Aktuell med fackboken Smartare än din telefon (Natur & Kultur, jan 2019) om hur man får en sund relation till mobilen.

Systematiska översikter och evidens

Margareta Hedner, Lina Leander och Nathalie Peira

SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, är en myndighet som har i uppdrag att göra oberoende utvärderingar av metoder och insatser inom hälso- och sjukvård, samt granska kunskapsläget för metoder och insatser inom socialtjänst och område funktionstillstånd/-hinder. Föreläsarna berättar om deras metod och några av de senaste årens uppdrag. Bland annat familjer där barn utsatts för våld och psykologiska behandlingsmetoder inom rättspsykiatrisk vård.

Margareta Hedner har forskat i psykologi och arbetar nu som projektledare på SBU.

Lina Leander har forskat i psykologi och arbetar nu som projektledare på SBU.

Nathalie Peira har forskat i psykologi och arbetar nu som projektledare på SBU.
 

Bild saknas

Intuitiv statistik - från spädbarn till vuxen

Marcus Lindskog

Statistisk information finns överallt i våra liv och en av hjärnans viktigaste funktioner är förmågan att extrahera regelbundenheter och göra inferenser från sådan data. Det finns sedan länge en idé om att människor är intuitiva statistiker som spontant kan uppskatta statistiska egenskaper i sin omgivning och gör tillförlitliga statistiska inferenser. I den här föreläsningen kommer jag att utforska idén om människan som en intuitiv statistiker från ett kognitions- och utvecklingspsykologiskt perspektiv. Jag presenteras studier som undersöker hur spädbarn gör intuitiva statistiska bedömningar och studier som visar hur denna förmåga utvecklas till vuxen ålder.

Marcus Lindskog är docent i psykologi och forskare vid Uppsala Barn- och Babylab, Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet.

Att lära sig kunskaper eller att utveckla förmågor i skolan?

Petri Partanen

Skolans läroplaner innehåller förutom kunskaper även förmågor som eleverna ska utveckla i lärandet. Men hur kan vi förstå relationen mellan kunskaper och förmågor? Begrepp som metakognition, exekutiva funktioner och självreglering lyfts fram inom skolforskning som viktiga förmågor som spelar roll för elevers lärande. Med utgångspunkt från dessa begrepp, PASS-modellen för neurokognitiva förmågor samt ”behovsmodellen” beskriver Petri i sin föreläsning hur elevers funktionsvariationer kan förstås i lärandet, och vilka konsekvenser det har för såväl undervisningen som för pedagogisk-psykologiskt och specialpedagogiskt arbete.

Petri Partanen är fil.dr., leg. psykolog och specialist i pedagogisk psykologi. Årsskiftet 2018/2019 ger Petri ut boken ”Att utveckla förmågor på vetenskaplig grund i skolan”.

Psykologer i rätten: Vad kan vi (inte) bidra med?

Sara Landström

Psykologin har under årens lopp bidragit med värdefull kunskap för rättsväsendet. Psykologin har till exempel gett polisen kunskap kring hur att hålla förhör med målsäganden, vittnen och misstänkta. Därtill har psykologin gett domare kunskap kring hur att värdera muntliga utsagor. Samtidigt har vissa bidrag i psykologins namn ställt till stor skada för rättsväsendet. Exempel på detta kan ses i samband med uppmärksammade rättsfall där psykologiska sakkunniga gått utanför sina uppdrag och inte hållit sig till vetenskapligt förankrad kunskap. I denna föreläsning kommer Sara Landström att prata om möjligheter och risker med psykologers medverkan i rättsväsendet. Kort sagt, vad kan vi som psykologer (inte) bidra med i rättsliga sammanhang?

Sara Landström är docent i psykologi och verksam som lektor och forskare vid Göteborgs Universitet. Hon forskar inom området rättspsykologi med fokus på tillförlitlighet och trovärdighet, intervju och förhörsmetodik samt åtalsbeslut i mål om sexuella övergrepp mot barn. Hon föreläser regelbundet för rättspraktiker och har granskat ett stort antal rättsfall, däribland det uppmärksammade Kevin-fallet.

Ledarskapets förutsättningar

Annika Härenstam och Erik Berntson

Ett gott ledarskap handlar inte bara om chefen som individ. För att kunna vara en bra chef krävs att de rätta förutsättningar ges av den organisation man verkar inom. Är uppdraget tydligt och avgränsat? Är befogenheterna anpassade till ansvaret?  Är resurserna anpassade till verksamhetens krav? Är antalet medarbetare rimligt för att det ska vara möjligt att vara en bra chef? Finns adekvata stödresurser?  Föredraget sammanfattar forskning om organisatoriska förutsättningar för chefer, framförallt i offentlig sektor och presenterar kort hur organisatoriska förutsättningar för chefer kan förbättras.

Annika Härenstam är professor emerita Göteborgs universitet, nu verksam vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Hennes forskning omfattar arbetsorganisation, arbetsmiljö och hälsa ur ett genusperspektiv. Hon har drivit flera större forskningsprojekt, bl a om chefskap i offentlig sektor.

Erik Berntson är docent i psykologi, och verksam vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Hans forskning omfattar arbetsmiljö och arbetsvillkor, särskilt villkor för chefer i offentlig sektor.

Behandling på BUP vid psykisk ohälsa hos förälder

Helena Simonsson

Syftet med Helenas studie var att undersöka hur psykologer, verksamma inom barn- och ungdomspsykiatrin, upplever att barnet och behandlingsarbetet påverkas när det förekommer psykisk ohälsa hos föräldern. Psykologerna upplevde att det är en stor grupp barn till föräldrar med psykisk ohälsa som är aktuella på BUP och att behandlingsarbetet kan påverkas negativt.  Behandlingsarbetet är ofta mer resurs- och tidskrävande och positivt behandlingsresultat kan utebli. Flera upplevde barnet mer oroligt, ansvarstagande och skuldbelagt. Föräldraförmågan beskrevs ofta vara nedsatt på grund av förälderns egna svårigheter. Dessa faktorer ställer krav på att teamarbete och samverkan måste fungera.

Helena Simonsson är leg psykolog och specialist i klinisk psykologi med klinisk erfarenhet från BUP.

Presentation av SON-R 

Gunilla Carlsson Kendall

Vid kliniska undersökningar finns det ofta ett behov av att ha tillgång till olika test för bedömning av generell utvecklingsnivå. Finns det en språklig begränsning är tillgång till icke-verbala test nödvändig för att få en så rättvisande bild som möjligt av individens kapacitet. SON-R är ett ickeverbalt test som finns i två versioner: ett för barn i åldrarna 2 ½–7 år (reviderad version för 2–8 år kommer under 2019) samt en version för åldrarna 6–40 år. SON-R kan med fördel användas som ett komplement till Wechsler-skalorna. Testet är användbart i många olika verksamheter, både kliniskt och vid bedömning i skolan till exempel.

Gunilla Carlsson Kendall är leg psykolog: föreläsare, handledare, författare och kliniskt verksam.          

Aspergers syndrom -  kognitiv utveckling över tid

Malin Westeråker

Föreläsningen presenterar ny longitudinell forskning som följt den kognitiva utvecklingen hos samma personer med Aspergers syndrom från barndomen in i vuxenlivet. Under en period på nästan två decennier har de bedömts vid tre olika tillfällen med Wechsler-skalorna. Resultatet indikerar att individer med Aspergers syndrom fortsätter att utvecklas kognitivt långt upp i vuxen ålder. Utifrån den aktuella forskningen förs en diskussion kring de förbättringar som noterats inom gruppen, samt vilka kliniska implikationer det får.

Malin Westeråker är leg. psykolog och specialist i klinisk psykologi med drygt 15 års klinisk erfarenhet från barn- och ungdomspsykiatri.

Psykologiska perspektiv på klimat och hållbarhet

Jonas Mosskin

Varför har vi så svårt att greppa klimatfrågan? Hur kommer det sig att vi har svårt att gå från ord till handling? Det här är en introduktion till psykologin bakom hållbarhet och klimatförändringar. Föreläsningen visar hur psykologiska perspektiv förklara varför vi människor har svårt att agera i långsiktiga frågor som exempelvis global uppvärmning. Den tar upp vilka hinder, mentala barriärer och kognitiva fällor vi måste beakta för att få såväl beslutsfattare, ledningar som enskilda individer att gå från ord till handling. Föreläsningen kommer också kortfattat beskriva hur nätverket Psykologi för hållbar utveckling verkar. Nätverket bildades 2014 och är under stark utveckling och samlar över 500 psykologer runt om i Sverige. Det samlar såväl fördjupade diskussioner som genomför lokala träffar och workshops.

Jonas Mosskin är organisationspsykolog på Sandahl Partners. Han har i sin verksamhet uppdrag för hållbarhet såväl gentemot organisationer som chefer. Han är också skribent och opinionsbildare inom hållbar utveckling.

Psykologer läser böcker analyserar Jordan B Peterson

Jenny Jägerfeld och Jonas Mosskin

Jordan B Peterson är den kanadensiska psykologen och professorn som blev ett Youtube-fenomen med miljontals följare. 2018 kom hans självhjälpsbok 12 livsregler, en essäbok med tips och resonemang om hur man bör leva sitt liv. Peterson är influerad av såväl neurovetenskap, Bibelns klassiska berättelser som Solzjenitsyns iakttagelser om människan. Författaren påstår att hans regler är ett motgift mot kaos men debatten om boken och Peterson själv har varit både animerad och kaotisk. I detta samtal undersöker ”Psykologer läser böcker” sanningshalten i livsreglerna om granskar om reglerna ger en bra guidning för den moderna människan. Bygger reglerna på Petersons egna åsikter och värderingar eller baseras de på forskning och beprövad erfarenhet?

Psykologen och författaren Jenny Jägerfeld samtalar med psykologen Jonas Mosskin och publiken får vara med.  Psykologer läser böcker är ett samtalskoncept där man analyserar romaner utifrån ett psykologiskt perspektiv.

Den nya generationens kliniska testning

Parvin Yazdani

Modern teknik är ett givet inslag i våra dagliga liv. Innovativa tekniska lösningar öppnar också upp för helt nya möjligheter inom klinisk psykologisk testning. Under de senaste åren har allt fler kliniker gått över till digitala lösningar som mäter kognitiva förmågor och psykologiska egenskaper på ett mer effektivt och reliabelt sätt, och samtidigt reducerar den mänskliga faktorn. Hur långt har digitaliseringen kommit inom klinisk psykologisk testning, vad har den förändrat, och vad har den för utmaningar framför sig?

Parvin Yazdani är legitimerad psykolog med bakgrund inom barn- och ungdomspsykiatrin. Hon jobbar som försäljnings- och marknadschef på Pearson Assessment och jobbar för att leverera test till Nordens psykologer.